Att resa med F

Att åka med Fredric kan vara både en upplevelse och samtidigt fruktansvärt irriterande...
Att komma från punkt A till punkt B kan ta en evighets evighet... 
Han ska åka så små vägar som möjligt o dessutom kör han sakta enligt mig.. 
Vägarna är smala och krokiga och gör att jag mår Dyng illa hela tiden nu när jag sitter i bak... 

Ser ni här... Vägen är lika bred som bilen typ... O krokig hela tiden! O frågar jag var vi är får jag inget svar (Han vet väl inte själv...) 
Rätt som det är ska han stanna o gå ut o titta på en bro eller ta kort på en väg skylt. 
Just i skrivande stund är vi inne på en grusväg med endast lera, JAG VILL HEM!!! 

Nu har vi kört fel också... 
Å krok vägen gör att barnvagnen kastas runt i bakluckan så de smäller, o för varje smäll svär han o skyller på mig ha ha! 

Resan fortsätter...  "Det här är fina vägar det, för att vara grusväg" hör jag från framsätet... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0