Vaknat i fina fjällbacka till ett ostadigt väder,- sol blandat med blåsande regn och tryckande luft. 

Vi vaknade tidigt och bestämde oss för att äta frukost och sedan åka vidare... 

Jag älskar frukost... Jag äter länge och sakta... O de gör absolut inte min sambo.. Han är mer stressad. 

Det som händer då.. Är att han väljer att resa sig och sätta sig i en soffgrupp längre bort och vänta på mig..

Elon sitter fortfarande och äter på ett kex jag givit honom,- ett vanligt digestive kex som han ätit många gånger förr.. 

Fredric lyfter ur Elon ur sin stol och bär honom till soffgruppen,- hur han bär honom vet inte jag? Men när jag sitter kvar vid mitt bord så hör jag en konstig hostning och hör ju direkt att det är Elon... 

Efter hostningen är de knäpp tyst, jag tittar dit och får se hur F ser konstig ut... O börjar VINKA att jag ska komma - 

Jag fattar direkt att ungen inte får luft! Jag skriker rätt över rummet att "MEN SLUTA VINKA - DU LÄR JU FÖR FAN ROPA OM HAN INTE FÅR LUFT!!!!!!!!!!! HAN KAN DÖÖ skriker jag i ren panik!!!! 

Innan jag hunnit fram till soffborden och sofforna där dom sitter så börjar Elon att kräkas (tack o lov!!!!!!!!!) 

Han spyr rätt ut i deras chesterfield soffa... Jag rycker åt mig Elon som blev rädd och fick tårade ögon... 

Han hade alltså en kaka i munnen - F måste ha satt sina händer för hans luftrör eller något när han bar han till soffan och han inte tuggat klart... 

Fy vilken panik jag fick och va rädd jag blev,- det kan gå så himla fort med att ett barn sätter i halsen... Vilken skräckupplevelse ... 

Nu mår han bra igen och vi sitter i bilen - så glad att det lossnade och att de inte blev värre än det blev! 

Kram