Förlossningsberättelse, - När Elon kom till världen!

Efter 6 dagar känner jag nu att jag vill delge mig utav min upplevelse från förlossningen, Det absolut häftigaste man kan få vara med om!
Om jag ska börja helt från början, Så börjar vi på Lördagen den 30. maj !
Fredde skulle in på en heldagskurs med jobbet, och jag hade lovat en heldag på stan med tjejerna, fast att jag kände att jag inte alls var i form för det. Men så blev det! Vi åkte till stan, som jag även skrev om då.. Gick o gick, affär ut och affär in, bar på kassar, stressade runt som en galning då vi i tredje butiken ser att Lydia har lagt ifrån sig sin handväska någonstans - Men den hittades och efter en massa timmar så for vi hemåt igen...
 
Vid kvällens middag kl 18.40, känner jag hur det värker till ordentligt i min mage och håller i sig i cirka 30 sekunder... O jag kände ju att det var ganska intensivt direkt. Bestämde mig för att ladda ner en värkapp på mobilen som jag genast började klocka med...
 
Vi satte oss vid Tv.n men vi var så nervösa och frånvarande allihop så ingen kollade tror jag ... När klockan blev 20.30 och värkarna fortsatte med 6-10 minuters intervaller så förberedde jag mormor på att vi troligen kommer komma med Thea och Lydia på kvällen för övernattning, - Mamma svarade med ett nervöst "HJÄLP" på sms! :)
 
Jag kände ändå att det inte gjorde jätteont, och heller inte var så täta värkar så det kändes nästan fånigt att åka in - Redan nu liksom? Men F blev nervös, Började irra runt efter kamera, väskor och annat och sa åt mig i typ 20 minuter att sätta mig i bilen. - Vi åkte med tjejerna och tänkte att vi rullar väl sakta mot Gävle då, i och med att vi har en bit att åka och i och med att jag har två snabba förlossningar i bagaget (Med Lydia tog det 42 minuter från första känning tills att hon var ute)
 
Väl på riks 80 händer det grejer och det blir starkare och intensivare värkar med 3-4 minuters mellanrum, Fredde gasar som en idiot och jag sitter brevid och gapskrattar. På någe vis känner jag mig ändå så LUGN, ber han stanna på Statoil Hagaström för att köpa en Festis och ett paket tuggummin för jag blir så torr i munnen när jag flåsar av alla värkar, Jag fortsätter att skratta för mig själv när han "Joggar" in i butiken och kommer ut lika fort med det han handlat.
Vi ringer förlossningen och rådfrågar hur vi ska göra, Jag får prata med en jättegullig BM som säger att jag avgör själv hur jag känner, och att vi är välkommen när vi vill... När vi ändå är där så går vi upp för att kolla status tänkte jag i och med att de är ganska starka och ganska täta...
 
Så här hamnade jag kl 22.30 - Och vad händer då? Jo, Inte en jävla värk jävel på 15 minuter, - BM kollar läget och berättar att jag är öppen 3 cm och för att vara i förlossningsfas krävs 4 cm. Hon frågar om vi vill åka hem en sväng eller om vi kan tänka oss åka lite på stan! Jag Vägrar åka hem!! Ja kände ju själv att när detta väl tar fart, då jäklar blir det fart också!
Vid kl 23.00 åker vi runt på stan, F åker till sitt jobb och tvingar mig att gå i deras Aplånga svinjobbiga trapp för att jag blir kissnödig, herregud vilken pers...
Vi åker runt hela sätra, upp och ner efter Kungsgatan och jag flåsar av smärta var 4.e minut medan krogköerna ringlar sig långa... När klockan är 01 så parkerar vi igen vid stora sjukhusparkeringen och går mot förlossningen, Värkarna är var 3-e minut och håller i sig strax över 1 minut, Å fyyyyy va gräsligt vidrigt ont jag har! Klockan är nu närmare halv två på natten.
 
Får komma in på Förlossningsal direkt, Klockan 01.30 får jag Lustgas / syrgas 50/50 - Öppen 4 cm.
Kissar, får Saftsoppa och ligger hela tiden på sida som jag tycker är skönast.
Jag hade bestämt att föda utan bedövning, Jag har ju klarat det förr och vet att jag kan det igen tänkte jag, men lustgasen var min Bästa vän!
01.47 kommer BM in med ett Id band till mig, och ett litet mindre ID band, VA tänker jag - Det kan inte vara långt kvar nu... Det gör fortfarande vansinnigt sjukt jävla ap ont - Men jag är lugn, Lugn som en liten lammunge känner jag mig, Så fort värken kommer kramar jag tag i min lustgas och tar djupa andetag tills den är över igen.
03.27 är jag öppen 7 cm
 
03.30 går jag upp och kissar en sista gång och säger att "nu kommer jag aldrig mer ta mig ur denna säng förrän det är över"
 
03.48 Vill BM sätta fart på vattnet . Hon lägger en Skalp på bebisens huvud och vattnet börjar forsa ur mig - De nämner även att våran lilla bebis har bajsat i vattnet.
 
04.03 försöker de lägga mitt ben i ett sidostöd men jag börjar småkrysta och säga att Neeej jag vill ha benen rakt...
 
04.10 efter EN krystvärk flyger han ut!! Våran lilla lilla fina pojke - skriker direkt och rosslar lite pga fostervatten i lungorna. Jag är helt i chock, jag är frotfarande lika lugn - F nämner flera gånger under förlossningsloppet att han tycker jag verkar så stark hela tiden och att han aldrig sett mig så himla lugn. Men kanske en blandning av rädsla och jävlar annamma?
 
Efter 8 minuter kommer moderkakan ut och jag får även höra att jag inte behöver sy ett endaste stygn, vilken lättnad! 
Fikabrickan - Den fantastiska fikabrickan kom in 06.03 och aldrig förr har jag väl varit så grymt fikasugen, F tog Elon och jag åt upp en av hans smörgåsar ha ha!
Stolt pappa!
Hungrig mamma! Såå gott detta var efter en lång natt - Men vi hade ju en otroligt smidig förlossning, Inskrivna 01.20 och Elon föds 04.10
Efter ett par timmar fick jag gå upp och kissa, duscha och på med kläder, BM kommer in för att väga och mäta:
49 cm och 3012 gram väger våran gosse!
Sen blir en evig lång väntan, jag hade ju legat och nämnt flera gånger att jag vela åka hem, så de hade ju lovat att så fort han blivit 6 timmar gammal skulle vi få åka hemåt efter att Barnläkaren tagit sig en titt också!
Vi försöker sova lite, Den här tiden hade vi varit vaken i 35 timmar - i och med att allt startade vid 22 på kvällen för oss. Jag kunde såklart inte somna, men F satt och sov i en hård blå fåtölj, o sov och snarka även när det kom in nya barnmorskor som vela hälsa och gratta oss som gått på sitt skift där på morgonkvisten!
 
Fick in en lyxig landstingslunch innan vi skulle åka hemåt, Barnmorskorna skrattade över att jag hade så bråttom därifrån, Jag hade duschat och smörjt mig med lotion så det luktade Spa i hela vårat rum sa dom, Sen hade jag hunnit ta på bebisen mössa och allt - O dom som vela att jag skulle äta innan jag åkte hem :)
 
Sammanfattar det hela till en positiv förlossning. Jag kunde hänga med i varje moment utan att det gick för fort. Barnmorskorna var otroligt gulliga och snälla och jag lämnade över allt till dom så dom fick ge tips om vad som var bäst för mig. Vilket fantastiskt jobb dom har!!! Va dom får vara med om varje dag ... Jag har sagt att jag velat bli barnmorska ända sedan 15 års ålder kanske, men inser att jag inte skulle kunna klara av varken skola eller det som hör till som blod och sprutor.
 
- Å Ja, jag skulle lätt kunna göra om det ;) -
 
Ha en fin Nationaldag! Kramar från mig!
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0